Sjunde juni väljer hela Europa sina representanter till Europaparlamentet. Hujådå har ställt sju topp-kandidater mot väggen och ställt brännande frågor som berör två av assyriernas kärnfrågor; ett erkännande av folkmordet Seyfo och vårt folks situation i Irak. Ta del av Bodil Ceballos svar och gör din röst hörd 7 juni.

Var står ni i frågan om att erkänna folkmordet på assyrier i det ottomanska riket 1915? Är ni för eller emot? Motivera.

– Miljöpartiet anser att det rör sig om folkmord. Det finns en tydlig internationell lagstiftning, historikerna tvivlar inte och det är därför märkligt att världen inte vill benämna det som hände med dess rätta namn. Miljöpartiet har aktivt drivit frågan i riksdagen bland annat genom motioner.

Kan Turkiet kvalificera sig för ett EU-medlemskap så länge man förtrycker sina minoriteter bland annat genom konfiskering av mark och egendomar som till exempel de uppmärksammade rättegångarna mot S:t Gabrielklostret?

– Jag har under mina år i riksdagen särskilt uppmärksammat minoriteter och deras rättsliga ställning i de stater de ingår i. Efter många år i Katalonien och efter att ha sett hur demokratin och EU-medlemskapet lett till att katalanerna kommit väldigt långt i självbestämmande har det varit naturligt för mig att också bry mig om andra minoriteter i världen.

– Jag ser Turkiets kandidatur som en möjlighet att tvinga fram ett erkännande av de olika minoriteterna i landet och att de ska respektera minoriteternas mänskliga och kulturella rättigheter. Det är ett krav för att Turkiet ska kunna kvalificera sig för medlemskap. Tyvärr går det alldeles för sakta än så länge. Miljöpartiets positiva syn på medlemskap för Turkiet beror till stor del på att vi vill tvinga fram just en respekt för minoriteternas rättigheter. I EU-parlamentet har det också varit de Grönas inställning under alla år.

Vad ska assyrierna i Sverige göra för att bättre uppmärksamma er politiker om
orättvisorna mot assyrierna i Turkiet och Irak?

– Som ledamot i riksdagens utrikesutskott har jag uppmärksammats av er på flera sätt om det som sker i Turkiet vilket jag är tacksam för. Utan den information jag får av er och andra grupper är det svårt att få en heltäckande bild av utvecklingen. Jag vet inte om ni också vänder er till övriga ledamöter annars vore det naturligtvis bra.

– Turkiet är på charmoffensiv gentemot EU-länderna vilket innebär att bara en part får väldigt stort utrymme samtidigt som Turkiets brott mot de mänskliga rättigheterna hamnar i skymundan. Det är mycket olyckligt. Jag tror att ni måste påverka i alla EU-länder och i EU-parlamentet, som i och för sig inte har beslutanderätt i de här frågorna men parlamentariker kan lyfta frågan på andra sätt, genom frågor och liknande.

Efter Saddam Husseins fall minskade antalet kristna assyrier från 1,2 miljoner till 600 tusen. Majoriteten av dem som flydde Irak finns i grannländerna såsom Syrien, Jordanien, Libanon, Turkiet och resten flydde till västvärlden däribland Sverige. Vad kommer ni göra för att hjälpa flyktingarna att återvända till sina hem och leva i säkerhet?

– Först måste vi nå en situation där det är möjligt och i synnerhet ofarligt att återvända. Miljöpartiet vänder sig starkt mot att vi i dag skickar flyktingar tillbaka till Irak, både kristna och andra. Irak måste först få komma på fötter och bli mer stabilt innan landet börjar ta emot de många miljoner flyktingar som finns spridda runtom i världen.

– Sverige måste stötta Irak i återuppbyggnaden av landet på olika sätt. De massavvisningar som nu sker till Irak är inte en hjälp utan spär istället på de problem landet brottas med. Den dag landet är stabilt och kristna inte är så utsatta som de varit hittills kommer många att vilja återvända. Vi kommer naturligtvis stötta dem som frivilligt vill återvända men vill inte tvinga någon till det. Vi prioriterar att göra det möjligt för de flyktingar som finns i grannländerna att återvända i en sådan takt att Irak klarar av att ta emot. Det måste ju finnas möjlighet att försörja sig vid hemkomsten också och om alla kommer samtidigt kan det bli svårt för myndigheterna. Sverige är ett rikt land och det är inte solidariskt med vare sig Irak eller grannländerna att tvinga människor tillbaka i detta läge.

Under senare år har kravet på ett autonomt område för de kristna assyrierna rests. Enligt många är autonomin enda möjligheten att säkra de kristnas framtid i Irak. Kravet på autonomi fick stöd hos andra minoriteter i landet. Hur ställer ni er till frågan om ett autonomt område för assyrierna i Irak? Om ni tycker att de kristna assyrierna ska få autonomi vad kommer ni att göra för att det ska bli verklighet?

– Under mandatperioden har jag jobbat på att utveckla Miljöpartiets politik för minoriteter. Jag har stor förståelse för er vilja att vara en autonomi och det är bra att ni är överens med andra minoriteter i landet. Tillsammans kan ni driva frågan med större kraft.

– Miljöpartiets grundinställning är att vi helst vill se en värld med färre gränser inte fler men vi är samtidigt för alla folks rätt till självbestämmande – vilket kan leda till fler gränser om det blir en total självständighet. Självbestämmande kan ju se väldigt olika ut – total självständighet, en federal statsbildning, mer eller mindre självstyre/autonomi inom statens ram.

– Om det är ert folks uttalade vilja att få just autonomi kommer vi att stötta det förutsatt att beslutet avspeglar ert folks verkliga vilja, genom t.ex. en folkomröstning eller något annat tillförlitligt sätt samt att eventuella nya minoriteter som då kanske bildas inte diskrimineras. När Kosovo blev självständigt från Serbien hade man artiklar med i lagstiftningen just för att skydda den serbiska minoriteten. Det är viktigt att inte bygga in nya konflikter.