Den kulturafton som ordnades i Södertälje till Naum Faiqs minne drog mycket folk och hade ett lyckat program. Armeniens ambassadör höll ett starkt tal där han beskrev den speciella relation som finns mellan assyrier och armenier.

Omkring 400 personer hade samlats i Assyriska Kulturhuset för att minnas nationalikonen Naum Faiq. Och det blev ett värdigt firande.

Armeniens Stockholmsambassadör Artak Apitonian höll ett uppskattat tal i vilket han underströk att det sedan länge finns en speciell relation mellan assyrier och armenier. Det handlar inte bara om fredlig samlevnad och samarbete utan det har också funnits många blandäktenskap som stärkt banden mellan de båda folken.

Ambassadören talade också mycket om folkmordsfrågan som ju är speciellt aktuell i år då det gått 100 år sedan folkmordet kulminerade. Han kom också in på dagens allvarliga situation i Mellanöstern då grymheterna från folkmordet upprepas i Syrien och Irak. Han vände sig direkt till Sverige assyrier och sade:

– Ni ska känna att vår ambassad också är er ambassad. Dörrarna är alltid öppna. Låt oss dela glädje och sorg tillsammans.

Till sist såg Apitonian in i framtiden.

– Jag tror att ännu under vår livstid kommer Assyrien att återuppstå som stat i assyriernas traditionella hemland.

Förutom att minnas nationalikonen Naum Faiq firades också Assyria TV:s treårsjubileum. Redaktör Augin Kurt Haninke talade om “En TV-kanal i Naum Faiqs anda”. Han underströk att det assyriska folket alltid varit splittrat och att olika länders regimer, ofta med stöd av kyrkornas ledare, utsått splittring. För att motverka detta behövs upplysning och i denna tid är TV ett utmärkt verktyg för detta. Assyria TV har etablerat sig som en oberoende assyrisk röst. Men den drivs med ideellt arbete och behovet av mer resurser är stort. Augin vädjade därför till alla assyrier att ekonomiskt stöda TV-kanalen. (Hela Augins tal publiceras på Hujådå inom kort.)

Förutom tal ingick också andra inslag i festen. Bashar Yuhanon och Linda George sjöng, det lästes dikter och den turkiske förläggaren Ragip Zarakolu, dissident som talat klarspråk om folkmordet, framförde en hälsning.