Historiens första kända affärskvinna var assyrisk och kan ha hetat Ahaha. Upptäckter från en utgrävd handelskoloni har gett oss detaljerad kunskap om kvinnornas roll i dåtidens avancerade handel.

Runt år 1870 f.Kr upptäckte en kvinna vid namnet Ahaha från staden Assur att hon höll på att bli lurad på sin investering av sina närmaste.

Ahaha hade investerat i handel mellan Assur och staden Kanesh i dagens Turkiet. Hon och andra investerare hade satsat silver för att finansiera en handelskaravan med tenn och textilier till Kanesh, där varorna skulle säljas mot silver och generera en ansenlig vinst. Men Ahahas del av vinsten verkar ha försvunnit – möjligtvis stulen av en av hennes egna bröder, Buzazu. Ahaha grep en lertavla och skrev ett brev till en annan av sina bröder, Assur-mutappil, bedjandes om hjälp:

“Jag har ingenting förutom denna investering”, skrev hon i kilskrift på fornassyriska. “Agera så att jag inte blir ruinerad!”. Hon instruerade Assur-mutappil att hitta hennes silver och uppdatera henne omgående. “Låt ett detaljerat brev från dig komma till mig med nästa karavan, och meddela mig om de återbetalar silvret”, skrev hon på en annan tavla. “Nu är tiden att göra mig en tjänst och rädda mig från att bli ruinerad”.

Ahaha’s brev är bland de runt 23 000 lertavlor som har grävts fram under de senaste åren från ruinerna av handelsmännens bostäder i Kanesh. De var assyrier som hade bosatt sig i Kanesh och de upprätthöll en livlig korrespondens med sina familjer i Assur som låg sex veckor bort med åsnekaravan.

“De här kvinnorna var verkligen starka och självständiga, för de var lämnade på egen hand, de var hushållets överhuvud medan deras män var bortresta”, säger Cécile Michel, en forskare vid National Centre for Scientific Research i Frankrike och författare till boken “Women of Assur and Kanesh”, i en intervju till BBC.

Assyrierna på den tiden uppfann komplexa finansiella instrument för att bedriva sin handel. Ett av dessa hette naruqqum, som ordagrant betyder väska på fornassyriska. Naruqqum syftade på en multi-investerar satsning där flera olika affärsmän – eller affärskvinnor – gick ihop och finansierade handelskaravaner och delade på vinsten. Handelsmännen utvecklade en egen jargong med tiden. “Tavlan är död” betydde att skulden var betald och att ha “hungrigt silver” betydde att man hade silver som låg hemma och som man ville investera för att generera vinst.

Flygfoto över Kanesh. Foto: Archaeological Mission of Kültepe Archives

Forskaren Cécile Michel menar att arkiven visar att kvinnorna blev en viktig del av handeln. De tog hand om hushållet men var lika mycket businesskvinnor som sålde textilier, investerade överskott och lånade ut pengar till handelsmän. Forskarna kan se att en del kvinnor blev oumbärliga för sina mäns handelsaktiviteter då kvinnorna var läs- och skrivkunniga, något högst ovanligt på den tiden hos andra kulturer. På en lertavla skriver en man till sin hustru Ishtar-Bashti i ett akut ärende: “Fort! Sälj ut lagret. Samla ihop guldet från Limishars son och sänd det till mig… jag ber dig, lägg alla mina texttavlor på ett säkert ställe.” Andra ber sina fruar att meddela dem vad som står på lertavlor från deras arkiv därhemma för att finna noteringar om skulder eller andra affärsrelaterad information. Att skydda och bevara hushållets finansiella dokument i form av lertavlor blev således en uppgift för kvinnorna som var gifta med handelsmän.

Kvinnornas starka roll i Assyrien stod i stark kontrast mot Babylonien längre söderut. Michel påpekar att i Assyrien kunde både kvinnan och mannen begära skilsmässa och båda behandlades lika under processen. “Men vid exakt samma tid i Babylonien kunde inte en gift kvinna begära skilsmässa och i norra Babylonien dödades kvinnan om hon vågade begära skilsmässa”.

De assyriska kvinnornas ekonomiska inflytande medförde bättre förhållanden i deras privata liv. En del av dem la till klausuler till sina äktenskapskontrakt som förbjöd männen från att skaffa sig fler fruar eller resa på egen hand, såsom i detta exempel: “Assur-malik gift med Suhkana, dotter till Iram-Assur. Var än Assur-malik går, skall han ta henne med sig. Han skall inte äkta en till kvinna i Kanesh”.

Av de cirka 23 000 lertavlorna från Kanesh har endast hälften transkiberats av forskarna hittills, vilket innebär att mer kunskap om det forna Assyriens handelssystem är att vänta.