Assyrierna i Qamishli gör sitt bästa för att kunna leva ett normalt liv. Men säkerhetsläget i staden är spänt. Det berättar Gabriel Oussi som nyligen besökt staden.

Just under Gabriel Oussis besök pågick strider mellan de kurdiska styrkorna Asayish (kopplade till YPG) och en arabisk milis, Difa Vatani (Patriotiskt försvar). Assyrierna och deras försvarsstyrka, GPF, höll sig utanför dessa strider, men patrullerade med större styrka än vanligt i Wusta, stadsdelen dominerad av assyrier, för att upprätthålla säkerheten.

– Jag var i Qamishli fyra dagar, berättar Gabriel Oussi. Under de två första dagarna fortsatte striderna som hade startat redan dagen innan jag anlände och också i Wusta var det öde. Butikerna var stängda och nästan ingen gick ut. Jag rörde mig tillsammans med folk från GPF men när vi gick i staden så gjorde vi det längs med husväggarna för att undgå prickskyttar. Två personer i Wusta, bägge armenier, dödades av prickskyttar under dessa dagar.

En man från GPF blev beskjuten, men skadades inte allvarligt. Gabriel Oussi, som är läkare, behandlade honom, stoppade blödningen tills GPF:s egna sjukvårdare kom med akutväska. Då fick han en ordentlig sårvård. De stridande parterna slöt sedan en vapenvila och de två sista dagarna som Gabriel Oussi var i staden var det lugnare.

– Den här striden var en kamp om ställningar. Både kurderna och araberna ville stärka sin kontroll över olika delar av staden. Jag tycker att GPF hanterade detta väldigt klok. De var på alerten för att försvara Wusta, men lyckades hålla sig undan striderna.

I samband med striderna förde YPG bort och fängslade tre GPF-soldater. De överlämnades sedan till Dawronoye ett par dagar efter att striderna upphörde. GPF meddelade att det är YPG som borde släppa dem, eftersom det är de som tog dem; frisläppandet ska inte gå via Dawronoye. Så blev det också.

– Jag upplever att Dawronoyes agerande är farligt, säger Oussi. De kan inte agera med fri vilja utan är helt beroende och tjänar YPG:s agenda. Kurderna kämpar för sin egen nationalstat och om vi ska ta någon lärdom av hur det kurdiska styret fungerar i Irak då ser vi att KRG inte handlar om en multietnisk, pluralistisk stat utan en enhetlig nationalistisk statsbildning precis som hur den turkiska staten bildades. I norra Irak konfiskeras fortfarande assyrisk egendom av kurdiska feodalherrar med Barzaniregimens godkännande. Målet är att få assyrierna att fly sina områden genom ekonomiskt förtryck och därmed kunna bilda en “ren” kurdisk stat. Vad tjänar det assyrierna om de byter ut turknationalistiskt eller arabnationalistiskt styre mot ett liknande kurdiskt styre? Därför borde Dawronoye noga tänka på vad det innebär att alliera sig med kurderna. Detta har dessutom splittrat assyrierna, vilket är exakt vad kurderna vill. Assyrierna måste gå sin egen väg och inte följa kurderna. Jag upplevde att Dawronoye har väldigt lite stöd bland assyrierna i Qamishli.

Under sitt besök i Qamishli träffade Oussi ledare för GPF, biståndsorganisationen Moder Syria, representanter för ADO (Assyriska Demokratiska Organisationen) och också den fria debattören Sleiman Yousef, vars son skadades i bombattentatet mot restaurang Miami vid nyår. Hans ben är amputerat och han väntar nu på att få protes.

Hur många assyrier finns det i Qamishli idag?

– Jag frågade en GPF-ledare om detta och han sade att det finns cirka 10 000 assyriska familjer i staden. Det låter som ganska mycket. Jag tror att i många av dessa familjer så är det någon eller några som har åkt utomlands, men resten är kvar. Stor-Qamishli har arabisk majoritet, men Wusta domineras helt av assyrier. Det intressanta är att det finns få blandade områden, där det bor olika folkgrupper sida vid sida. Det mesta är uppdelat.

Hur lever de assyrier som finns kvar?

– När det inte är strid så försöker de leva normala liv. Barnen går i skolan. Men den ekonomiska situationen är svår. Arbetslösheten är hög och allting har blivit mycket dyrare. Fem års krig har gjort sitt, folk är desillusionerade, många har förlorat framtidshoppet.

Vad kan man göra i denna situation?

– Jag talade med ledande personer inom GPF och de har planer som de vill genomföra bara finansieringen ordnas. Bland annat vill de bygga lekparker för barnen. Många barn är uttråkade då de av säkerhetsskäl mest sitter inne. Med övervakade lekparker skulle de få meningsfull sysselsättning och kunna vara ute. GPF är också i behov av en ambulans för att kunna förflytta sårade. Deras första hjälp-resurser borde förstärkas. De har mycket knappa medicinska resurser. De vill också bygga en portabel brygga över floden för att binda samman Wusta med området där Agha Petrus Akademin ligger för att kunna förflytta sig mellan dessa områden utan att behöva passera kurdiskt område.

Vad tror du om framtiden?

– Allt beror på vad som händer i landet. Om det blir fred och om Syrien bevaras som ett sammanhållet land med pluralistiskt styre och utvecklas i demokratisk riktning där alla etniska och religiösa grupper har samma skyldigheter och rättigheter – då finns det hopp. Det finns många assyrier i Qamishli som absolut vill stanna kvar. Så det är möjligt att assyrierna kan leva kvar och den assyriska kulturen kan bevaras i området. Situationen är mycket komplicerad och det är svårt för mig att säga om assyrierna ska stanna kvar eller flytta men många assyrier vill stanna kvar och jag vill göra mitt bästa för att stödja dem i deras beslut.