Kurdiska YPG-företrädare skyllde genast attentaten i Qamishli på IS och medierna svalde det okritiskt, eftersom en så kallad IS-hemsida hade tagit på sig ansvaret. Men vittnesmålen från Gozarto ifrågasätter trovärdigheten i att det kan vara ett verk av IS, skriver journalisten Augin Kurt Haninke.

Direkt efter bombningarna av två assyriska restauranger i det assyriska kvarteret Wusta i Qamishli på kvällen den 30 december 2015, refererade Reuters till den kurdiska milisen YPGs talesman Redur Xelil. Han kallade attentaten för självmordsbombningar och skyllde på IS: “He said it had most likely been carried out by Islamic State, which the YPG is fighting in Syria’s northeast.” Xelil var inte sen med att utnyttja tillfället genom att beteckna attentaten som ett angrepp på kurder och assyrier. YPG och dess Dawronoye-marionett gjorde samma sak direkt efter mordet på David Jendo och lovade dessutom att hämnas hans död. Några dagar senare visade det sig att attacken på David Jendo och Elias Nasser (som överlevde) var utfört av ledargestalter inom YPG. I skrivande stund finns det inte lika klara bevis när det gäller attentaten i Qamishli, men misstankarna riktas allt mer åt ett annat håll än IS.

Även den syrisk-ortodoxe patriarken Afrem II Karim och hans syrisk-katolske kollega Josef III Younan har i uttalanden fördömt massakern, men ingen av dem nämner IS. Uppenbarligen är de inte övertygade om att den främsta kandidaten bakom dåden är IS. Patriark Younan befarar att attentaten kommer att skrämma iväg de kvarvarande kristna i Gozarto och säger: “Now, after this massacre, our fear is that the emigration of Christians will go further and in larger numbers.” Patriark Karim kallar förövarna mänsklighetens fiender: “The enemy of humanity is spreading its power everywhere in our beloved Middle East…”

Inga självmordsbombningar

Attackerna var dessutom inga självmordsbombningar, så som YPG och olika medieuppgifter gör gällande. Vissa vittnesmål från platsen säger att en kille som inte skiljde sig ur mängden kom in på Café Miami och beställde en drink. Han hade en laptop-väska med sig. När han hade gått lämnade han väskan under bordet. Innan någon hann reagera exploderade väskan och förödelsen var total. Tio assyrier, en anställd kurd och två andra muslimer dödades. Ett stort antal skadades. Vanligtvis är det mestadels kurdiska ungdomar som jobbar som servitörer i Qamishli. Rykten säger att ett par av de kurdiska anställda på caféet lämnade jobbet strax före explosionerna och att den assyriska vaktstyrkan Sootoro har förhört dem. Men dessa är obekräftade uppgifter. Kort därefter exploderade en liknande datorväska utanför restaurang Gabriel i samma kvarter. Tre personer dödades. Initialt talades det även om en tredje explosion på en annan restaurang men det finns inga säkra rapporter om dödade eller skadade. Detaljerna kring vad som föregick explosionera är än så länge osäkra. Men alla vittnesmål avfärdar ryktet om självmordsbombningar.

Staden Qamishli byggdes som bekant av assyrier som överlevde folkmordet Seyfo, när Syrien var ett franskt protektorat. Med tiden blev den ett viktigt centrum för assyrisk kultur och nationellt uppvaknande bland assyrierna. Ett stort antal assyriska invånare har under det pågående inbördeskriget lämnat staden och sökt skydd i Sverige och övriga EU-länder.

Motiv

Det första som en brottsutredare gör är att söka efter ett eventuellt motiv bakom ett brott genom att fråga sig vem som kan ha störst intresse av brottets utgång. Detsamma måste vi fråga oss när det gäller attentaten i Qamishli. Vittnesmål av skadade assyrier och uttalanden av lokala assyriska företrädare visar tydligt att syftet var att skrämma iväg “de olydiga” assyrierna, som vägrar foga sig i ett påtvingat kurdiskt herravälde. I ett uttalande av Sootoro, som också har lästs upp i en videoinspelning, sägs att “de som bor grannar med oss vill skrämma iväg oss, men vi vägrar att böja oss och kommer att försvara vår stad och vårt hemland”. En ledare inom Gozarto Protection Forces (GPF) säger till American Mesopotamien Organization (AMO) att varken det sätt på vilket bombningarna skett eller den sorts sprängmedel som använts liknar IS’ stil. Intervjun kan också läsas här på svenska.

Vilken folkgrupp är det som “bor granne med oss”? Vad jag vet finns det inga IS-anhängare i Qamishli som bor grannar med oss. Med tanke på de senaste årens utveckling finns det bara ett givet svar. Återstår att se om det går att leda i bevis.

Augin Kurt Haninke 
Journalist